Funderingen kring mitt resonemang uppkom ur en känsla av att låsa sig vid vissa begrepp. ”Think Big” är ett sådant exempel. Det leder tankarna till ett inramat koncept. ”Det finns fler begrepp som behöver betraktas” var den tanken som dök upp. Vid första mötet med uttrycket är det öppenhet begreppet associerar till, men ju fler gånger det upprepas blir det till slut en övertydlig tes. Det vill säga att tänka utanför ramarna blir det vardagliga och vad kommer sedan. Det var där jag hamnade när jag lät tankarna få fortsätta. Ibland är det mönster som ger insikter, ibland kan det vara lek med ord som ger nya vinklingar i ens tankebanor. Det ledde mig in på fler begrepp som skapar en större helhet.




• Att tänka stort associerar till öppenhet. Att tänka utanför ramarna blir det vardagliga och vad kommer sedan? Att tänka stort är att inte låta sig snärjas av invanda mönster.

• Barn kan ge prov på sin förmåga att tänka stort. Ta sagan om ”Kejsarens nya kläder”. Barnet som ser igenom den ”ram” som vuxenvärlden har skapat.

• Att som egen företagare börja ta betalt för tjänster och varor kan i början leda till rejäl vånda. Think big! Ta ut vad du anser att arbetet är värt och lägg på 30 %. Gå med denna uppgift inom dig i ett par veckor så att du vänjer dig vid de siffror som det för med sig. Sedan är det enkelt att sätta ett pris, som ligger 20 % över ditt ursprungliga pris du ursprungligen hade tänkt dig.

• Om det nu är så att vi alla har den förmågan att tänka stort – hur kommer det sig då att vi blir så imponerade varje gång detta begrepp lyfts fram?



• Att tänka smått handlar om att tänka mera utifrån kvalitet än kvantitet – att sovra ur det myller av tankar och idéer som uppstår. Det är en förmåga vi också har med oss från början, men den börjar alltmer att ses som något som ska nedvärderas.

• Det detta tankesätt har emot sig är vår tids nya oförmåga / rädsla att välja bort. Vi översköljs ständigt och överallt av olika budskap och tror att vi kan hantera informationsflödet utan att välja bort något. Det är en märklig tanke eftersom vi inte nämnvärt skiljer oss från den människa som levde på stenåldern.

• En jämförelse är att den mängd nyheter människor som levde på medeltiden fick under en hel livstid, får nutidsmänniskan till sig under endast en dag.

• Om vi fortsätter vår tanke kring detta med att ta betalt så handlar det om i ”think small” att ta betalt utifrån den position jag har skaffat mig. Om jag har en stor kundkrets och stor efterfrågan kommer priset för mina tjänster att stiga oavsett vad andra kollegor tar ut. Min tjänst har blivit kvalitativ.




• Att inte tänka alls utan bara känna handlar om att låta intuitionen styra. Tankar och teknik sitter i ryggmärgen. Kontrollen släpps och intuitionen får leda och avgöra.

• Det handlar om att våga lita på sin egen kapacitet. När Dalai Lama har varit i Sverige, har han vetat att dit han kommer, finns en stor publik som vill höra hans budskap oavsett vilket pris han begär. Kostnaden – det materiella – är av underordnad betydelse. Det är den unika egenskapen hos personen Dalai Lama, som alla vill ta del av.

• På denna nivå kan man tänka stort, smått eller inte alls. Man tillåter sig att lita på den process man omger sig med. Det är samma nivå som konstnärer, musiker, författare är på då de skapar. En totalt hängiven tro på sin egen kapacitet, en total fokusering och en total tillit till att kaoset som man befinner sig i inte är av ondo utan en förutsättning för att kunna skapa.




Om vi översätter ovanstående resonemang till en arbetsgrupp, handlar ”think Big” om att tillåta alla de tankar som finns i gruppen. Klimatet är öppet. Det var och en säger tas på allvar. Det innebär förstås en hel del pratande – en del kommer efter ett tag tycka att det pratas för mycket och andra att det finns några som inte säger något alls.

Efter ett tag mattas detta tillstånd av och ett visst lugn infinner sig – dagordningen börjar sätta sig. De flesta börjar få grepp om vad man ska samtala om och när. Det leder till att några börjar känna att det är tråkigt på jobbet. Funderingar som vilka är våra roller, vad står det i befattningsbeskrivningen osv kommer fram. Ett kvalitativt sökande omkring var och en börjar sprida sig. Rättvisetänkande blir en viktig ingrediens. Som chef för arbetsgruppen hamnar man ofta i personalsamtal som handlar om olika tillkortakommanden. Personalen upplever svartsjuka om parkonstellationer förändras.

När nu hela ekipaget är på väg börjar saker och ting så småningom att falla på plats. Orättvisetänkandet avtar. Svartsjukan ebbar ut. Den kraft arbetsgruppen tidigare har lagt på att se olikheter som något farligt byts ut och man kan se olikheterna som komplement. Det innebär att tilliten till den egna förmågan stärks och det skapas en stark vinnarkänsla hos var och en. Det är en känsla som man bär med sig också utanför arbetet.




De olika delarna i mitt resonemang är inga fasta fixpunkter. Det är viktigt att ha med sig! Faran är att drabbas av högmod och då låser sig det mesta! Det händer inte på en gång men förr eller senare.

Högmod kan man säga att kejsaren i ”Kejsarens nya kläder ” hade. Barnet kunde se igenom detta och då drabbades kejsaren av skammen.

Något som gör det svårt för högmodet att få fäste är att ha med sig ödmjukheten. Se kritik som något positivt, våga vara rädd, våga göra fel!. Allt detta tillsammans ger en grund till ett växande och en stark tillit till den egna kapaciteten.

Med tillit till den egna förmågan står man mer luttrad mot alla de ”gurus” som hela tiden dyker upp och har de ”rätta” svaren på livets olika problem. Sådana svar brukar för övrigt bara överleva fem till sju år (i bästa fall) innan de genomskådas och då är det något nytt som gäller.

Det viktiga är att värdera den kompetens man själv bär på och vara nyfiken på att lära sig nya saker, och då börja med ”Think Big”.